En filosofiprofessor stod framför sin klass och hade några grejor upplagda framför sig på katedern. När lektionen började tog han upp en stor tom glasburk och började att fylla den med stenar med ca 5cm i diameter.

Därefter frågade han klassen om burken var full ? Klassen höll med om att burken var full.

Så professorn plockade upp en låda med grus och hällde dessa i burken. Sedan skakade han på burken lite lätt. Gruset föll naturligtvis på plats mellan de större stenarna. När han skakat klart frågade han klassen igen om burken var full ?

Studenterna höll med och skrattade.

Nu plockade professorn upp en låda med sand och hällde denna i burken. Självklart fyllde sanden igen de övriga håligheterna.

"OK" sa professorn, " Jag vill att Ni skall se på denna burk som era liv. Stenarna är viktiga saker - eran familj, eran partner, hälsa, barn, saker som om allt annat var förlorat och endast dessa fanns kvar, så skulle ditt liv fortfarande vara fullt.

Gruset är andra saker som har betydelse, ditt jobb, ditt hus, din bil etc. sanden är allt annat, de små sakerna i din tillvaro" "Om du häller sanden i burken först finns det inget utrymme för grus och stenar. det är likadant av ditt liv. Om du spenderar all din tid och energi på de små sakerna kommer du aldrig att ha plats i ditt liv för de saker som är viktiga för dig. Observera noga de saker som är vitala för din glädje. Lek med dina barn. Ta dig tid att gå till läkaren. Tag med din partner ut för att dansa. Det kommer alltid att finnas tid över för att gå till arbetet, städa, bjuda hem vänner på middag och gå ut med soporna. Se därför till de större stenarna först - saker som verkligen har betydelse. Bestäm dina prioriteringar. Resten är endast sand"

Plötsligt steg en student fram och plockade upp burken som alla höll med om var full och började hälla en burk med öl i den. Självklart fyllde ölen upp resten av burken. Nu var burken verkligen FULL.

Moralen i denna historia är följande..... Det spelar ingen roll hur fullt ditt liv är, det finns alltid plats för öl.